Hur kan jag lära mig att springa långt?

Långlöpning är speciellt. Det tar sin tid, det kräver tålamod och framförallt så kräver det fantasi. Var ska jag springa? Och vad sjutton ska jag tänka på under flera timmar?

För mig är det väldigt speciellt att springa långt. Jag fungerar på ett helt annat sätt när jag springer långt än när jag till exempel springer snabbt.

Till att börja med så är långlöpning helt kravlöst. Det kan gå hur långsamt som helst, du kan stanna och köpa en kopp kaffe halvvägs, du kan ta med dig en träningskompis och faktiskt föra en konversation under passet, eftersom pulsen är så låg.

Nyckeln till att kunna springa långt är att våga ta det lugnt!

För ett par veckor sedan, på julafton faktiskt, sprang jag med en tjej som aldrig sprungit längre än 4 1/2 km innan. Vi tog en runda som var 7 kilometer och hon sprang precis hela tiden. Inte gick det speciellt snabbt på slutet, men hon bet ihop, vägrade gå i backarna, satte ena foten framför den andra och till slut var vi hemma igen.

Det hon sade till mig efter passet var ”ja, nu fattar jag ju att jag har sprungit alldeles för fort förut!”

Långpass ska inte vara mjölksyra, sus i öronen eller blodsmak i munnen. Absolut inte. Det har vi intervallpassen till.

Syftet med att springa långt är att lära kroppen att hushålla med energin, att använda fett som energikälla och att träna upp starka och tåliga muskler som klarar långvarig belastning. Detta för att vi sedan, på själva loppet, ska kunna genomföra och prestera, och kroppen ska veta vad som förväntas av den.

Så börja försiktigt, i ett tempo som du själv tycker är lite för långsamt, det kommer att bli perfekt. Utöka tiden lite för varje gång men överskrid aldrig gränsen för vad som är hanterbart. Det sista du vill är att komma hem med känslan ”Aldrig mer!”

Hitta ett träningssällskap. Även om din sambo eller bästa vän inte är löpare så kanske de kan tänka sig att rulla brevid på en cykel i en timme eller två? Då får ni båda två frisk luft, och en möjlighet att prata om ditten och datten, samtidigt som du får din träning.

Sist men inte minst- våga tro på att du kan!

Människan är gjord för att springa, timme efter timme. Det ligger i vår natur, så låt det bara hända!

 

//Madde

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Hur kan jag lära mig att springa långt?

  1. MarathonMia skriver:

    Jajamensan! Våga springa långsamt och du kommer långt!

  2. K-G Nyström skriver:

    Bra skrivet.
    Kroppen är till för att användas och benen är ett fantastiskt fortskaffningsmedel.
    Undvik dock intervaller om du vill springa långt fram i livet. Skaderisken är för stor.
    Låt kroppen bestämma farten, vill den understundom öka farten – gör det.
    Det heter fartlek. Det är mycket snällare.

  3. Trötta mamman skriver:

    Jättebra skrivet!
    Har sprungit långpass i grupp i några veckor och de springer snäppet för fort för mig, har sett det som en utmaning och att jag behöver pusha mig själv lite då jag inte gillar att springa fort men har varit väldigt trött på slutet och de senaste gångerna har det varit lite av en kamp, speciellt då jag allmänt känt mig sliten. Igår, av flera anledningar, så sprang jag hemma, i mitt eget tempo, helt anpassat efter mig och mitt humör och känslan i kroppen och vad skönt det var! Fick tillbaka känslan av hur ett långpass ska kännas! Sprang 3 km längre än veckan innan men kände mig fräsch efteråt istället för helt utpumpad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s